Bröllop i Skagen del 2 - Göteborg-Fredrikshamn

Tog det lugnt på förmiddagen, passade på att äta lunch och packa ihop i lugn och ro. Körde sedan den relativt korta sträckan ner till hamnen där vi mötte upp Anders föräldrar. Det blev en stunds väntan i hamnen innan vi fick köra ombord vilket var bra eftersom Axel passade på att ta sig en välbehövlig tupplur i bilen. Väl ombord så letade vi upp ett fint fönsterbord som vi snabbt ockuperade. Det visade sig vara ganska så onödigt eftersom det var väldigt lite folk på färjan så vi hade kunnat få varsitt fönsterbord om vi velat. Axel hittade trapporna och där roade han sig nästan hela överfarten, sånär som på den stund då vi passade på att äta middag.
Väl framme i Danmark så var det en baggis att köra upp till Skagen från Fredrikshamn. Det var inga som helst problem att hitta och det tog inte längre än drygt en halvtimme att köra de 4 milen. Inne i själva Skagen så körde vi en liten omväg (den officiella versionen är att vi passade på att ta en sightseeingtour) innan vi kom fram till hotellet. Det första intrycket av Skagen var att det inte alls var lika mysigt och småstadsidylliskt som jag hade förväntat mig, som tur var ändrades det längre fram under veckan. Hotellet var också en liten besvikelse, det var mycket mer skamfilat än vad som framgick av bilderna på nätet och utsikten bestod till största delen av industrihamnen. Dessutom hade vi fått fel sorts rum och receptionen var stängd så det gick inte att byta. Den första kvällen kröp vi således till sängs med en aningen besviken känsla.

Bröllop i Skagen del 1 - Resan till Göteborg

Tänkte börja skriva ner berättelsen om resan till Skagen och vårt bröllop där. Vår ursprungliga tanke var att åka tidigt på söndag morgon (27/5) för att hinna ner till Göteborg till kl 15 för att sedan ta färjan över till Fredrikshamn kl 16. Men eftersom vi aldrig har åkt så långt med Axel tidigare så visste vi inte hur han skulle reagera på att sitta stilla i en bil så länge. Och att behöva åka med en gallskrikande unge medan man själv är stressad bakom ratten i en främmande storstad var ett scenario vi ville undvika. Således ändrade vi våra planer och åkte redan tidigt på lördagsmorgonen. Vår plan var att komma iväg vid kl 5, men den misslyckades. Klockan var snarare 6.15 innan vi rullade iväg. Anledningen till att vi ville åka så tidigt var att vi hoppades att Axel skulle somna om snabbt i bilen och sova ett par timmar medan vi åkte så att vi skulle hinna en bit innan han vaknade och vi var tvungna att stanna. Nu somnade han inte om förrän vi var i Stockholm, men han var glad och på gott humör hela tiden så då gjorde det ju ingenting. Vi var redan i Linköpingstrakten när han kvicknade till nästa gång, men med lite ansträngningar för att hålla honom vid gott mod så kom vi ända till Gränna innan vi stannade första gången.
I Gränna tog vi en ordentlig kisspaus/bensträckare och passade på att äta lite medhavd matsäck innan vi packade in oss i bilen igen och fortsatte vår färd. Axel tog en tupplur till och nästa gång vi stannade var vi i Borås. Där tog vi också en promenad runt stan medan vi letade efter ett lämpligt ställe att äta en sen lunch på. Både min mamma och Veikko och Anders föräldrar åkte mot Göteborg den här dagen, var för sig. Mamma och V skulle övernatta i en lägenhet i Göteborg, medan Anders föräldrar skulle övernatta på ett vandrarhem i Borås. Anders tyckte nog att vi hade åkte klart för en dag och hade gärna stannat i Borås, men jag ville till Göteborg, främst för att mamma och V hade betalat extra för att vi också skulle kunna bo i lägenheten och snål som jag är så ville jag inte att de skulle ha betalat i onödan så jag mer eller mindre tvingade Anders att fortsätta mot Göteborg.
Sagt och gjort, efter ett par timmar i Borås, avverkade vi vår sista etapp av resan mot Göteborg. Men att köra bil i centrala Göteborg är ingen barnlek. Att hitta adressen på kartan var inga som helst problem, det såg hur bra ut som helst, centralt och fint. Men när vi hade snurrat ett par varv så var jag nästan redo för att åka tillbaka till Borås. Hade telefonkontakt med mamma och även de hade kommit fram till Göteborg och satt och snurrade. Det var enkelriktade gator och gator som man inte fick svänga in på och plötsligt när man trodde att nu är vi nära, då satt man fast i en fil och hamnade ute på Hisingen. Mycket irriterande!
Många svordomar senare lyckades vi i alla fall hitta rätt och medan vi stod och funderade över var vi kunde parkera så körde mamma och V upp bredvid oss. Äntligen var alla framme. Nästa problem var att hitta själva lägenheten. Vi gick igenom en stor gammal port och innanför den fanns en dörr in till en trappuppgång och där sprang vi och letade och letade men lyckades inte hitta den lägenhet som matchade beskrivningen vi hade fått. Det tog en stund innan vi insåg att vi skulle längre in på gården för där fanns ytterligare en dörr till en trappuppgång och det var dit vi skulle. Det var bara att börja kånka upp i stort sett allt vårt bagage (och det var inte lite) och sen kunde vi äntligen börja installera oss. Kvar var då bara uppgiften att hitta någonstans att parkera som inte skulle kosta oss halva resebudgeten. Med en stor gnutta tur så fick vi platser för båda bilarna på en närliggande gata för bara 2kr/timme, mycket överkomligt. Vid det här laget kände jag mig rejält trött, de senaste nätternas sömnbrist började ta ut sin rätt och framför allt den sista natten när vi bara hade sovit i ca två timmar.
Axel fick lite middag i lägenheten och sen gick vi alla ut för att ta en promenad i Göteborg och för att hitta någonstans att äta middag. Det var ganska kyligt i luften så det blev ingen långpromenad direkt, vi strosade upp för Avenyn, tog en avstickare till bussterminalen för att kolla bussar till Lilla Edet åt V, åt middag på ett kebabhak och gick in och handlade lite innan vi drog oss tillbaka mot lägenheten för en välbehövlig nattsömn.

Trampet av små fötter

Mmm...vaknade i morse av trampet av små fötter och någon som kommer genom hallen och säger "mamma, mamma, mamma...". Kan det bli mysigare än så att vakna? Dessutom hade jag fått en extra liten sovmorgon, Anders & Axel hade redan varit vakna en stund men varit inne i Axels rum, men så strax före åtta så upptäckte Axel att mamma saknades och gick och letade efter mig.
Insåg precis att mitt löfte om att skriva minst en gång i veckan inte riktigt har hållit, ska försöka bättra mig.
Idag har vi annars varit och shoppat hela dagen, och gjort av med massor av pengar. Framför allt har vi handlat kläder och skor till bröllopet, så nu är Anders helt klar tror vi. Jag har åtminstone en kjol och ett par skor, men det är nog inte helt fel med någonting upptill också. Mamma och jag åker till Stockholm på måndag så då ska jag försöka hitta en kavaj eller liknande. Sedan är det mest bara underkläder kvar och lite kläder till Axel. Ringarna är beställda (gjordes för några veckor sedan), resan, hotellet, fotografen och middagen är bokade så nu börjar det snart kännas helt ok. Ska bara få tummen ur och fixa blommor och frisör också.
I morgon ska vi äntligen få hämta vår nya soffa, det ska bli spännande. Ser redan för mig hur Axel häller chokladsås på det ljusa fina tyget, eller kladdar ner den med blåbärspaj...

Äntligen fredag

Äntligen fredag. Det har varit en lång vecka känns det som, trots att den egentligen har varit kortare än vanligt tack vare att måndagen var en röd dag. Beror nog till stor del att Axel och jag bara har varit hemma nästan hela tiden, vi var bara till öppna förskolan i tisdags. Visserligen har vi varit ute på ett par rejäla långpromenader i det sköna vårvädret istället. Nåja, sköna och sköna, onsdagens promenad till IKEA var riktigt blåsig och lite småkylig.
Nu går Axel mer och mer och han ser så lycklig ut när han stapplar fram, ackompanjerad av sina egna hejarop...underbara lilla kille :-). Dessutom har vi så smått börjat pusha lite mer på honom att han ska äta själv, vilket han hittills inte riktigt har velat göra. Det går lite trögt, men vi får skynda långsamt, tids nog kommer väl han också att lära sig äta. Men en sak som han är riktigt duktig på, det är att lägga pussel. Idag imponerade han på mig stort. Vi hade köpt ett pussel till honom i namnsdagspresent som han fick förra fredagen, men det har legat i sin plast ända fram till idag. Han satt och plockade med bitarna, plockade ur en, satte tillbaka den, plockade ur nästa, satte tillbaka den och så höll han på i några minuter. Jag tänkte testa honom och plockade ur alla (4!) bitarna på en gång och blandade runt dem lite, men det var inga problem för honom. Han satte dit alla bitarna på rätt plats och vände t o m på en bit som var upp och ner. Han fick t o m ner alla bitarna ordentligt i sina hål, något han inte riktigt har kunnat tidigare. En annan sak som imponerade på mig idag var när vi satt och lekte med några klossar. Enligt bvc så ska ett 18-månaders barn kunna stapla 2-3 klossar ovanpå varandra, och då antar jag att det är små kubiska klossar. Axel fick fyra st cylinderformade klossar att stå på varandra utan att de ramlade. Skönt att det finns något han är riktigt tidig med också.
I morgon kommer min mamma ner för att vara barnvakt åt Axel hela dagen. Anders och jag ska flänga runt så mycket vi bara hinner, bl a hoppas jag att vi kan fatta något beslut angående vigselringar så att vi kan beställa de

Påskhälsning

Glad påsk till er alla!
Idag har vi varit ute i stugan i flera timmar. Det var riktigt härligt väder och vi fick en del städat på tomten. Vi var väldigt dåliga i höstas på att räfsa upp gamla löv och klippa ner vissna blommor och buskar och det straffar sig nu. Tyvärr hann jag inte gräva om landet som jag hade planerat, men vi klippte iaf ner en hel del buskar och ansade hallonbuskarna riktigt ordentligt. Hoppas vi kan åka dit nästa helg också för att fortsätta. Det känns alltid lite motigt innan man har kommit iväg för man vet att det alltid är en massa jobb, men så fort man kommer dit så önskar man bara att man inte behövde ha så bråttom hem.
Den största händelsen är ändå att Axel har börjat gå lite. I tisdags kväll gick han flera gånger mellan Anders och mig och han var jättemallig. I onsdags åkte Axel och jag upp till min mamma och den dan hade vi så mycket annat för oss, så det blev inte så mycket tillfälle att öva gåendet. Men igår så gick han flera gånger ganska så långa sträckor, och ibland släppte han det han höll sig i självmant för att gå till mig. Stora killen! Dessutom har han namnsdag idag, men förutom ett litet paket till frukosten så har vi inte firat det något mer.

Nedräkningen har börjat

Nu finns det nästan ingen återvändo längre även om det fortfarande känns väldigt overkligt. Om 58 dagar är jag Fru Thornberg...hua det låter väldigt främmande och framför allt skrämmande. I lördags så hade Anna bjudit in sig själv på fika eftersom hon hade ett par timmar att slå ihjäl innan vi skulle vara hos Annika och hon inte har varit hemma hos oss sedan vi flyttade. Strax innan Anna skulle komma tyckte jag att jag såg Annika skynda fram inne på vår gård och jag hann tänka tanken att hon var på väg för att möta upp övriga vänner inför en ev möhippa. Nåja, Anna dök upp och hon hade Annika med sig, men sen var de inga fler så jag tänkte inte så mycket mer på det. De kom in och gick husesyn och jag började fixa fika, då dyker dessutom Maria upp...hmmm. Det visade sig att de hade kommit för att hämta mig och jag fick packa en väska innan vi gav oss iväg. I väskan skulle jag ha ombyte till kvällen plus baddräkt och handduk. Sedan körde de iväg med mig till Fyrishov där vi hade ett par riktigt trevliga timmar i äventyrsbadet/relaxen. Vattenrutschbanan var lite läskig de första gångerna, speciellt i kurvorna där jag tyckte att jag hamnade så långt upp på kanten, men sen var det kul. Efter Fyrishov for vi hem till Annika där det serverades en supergod trerättersmiddag, med de obligatoriska "möhippeuppdragen". Anders hade fått svara på en del frågor om oss och sen skulle jag gissa hur han hade svarat, klarade mig nog riktigt bra där om jag får säga det själv. Det andra uppdraget bestod i att, med ögonbindel, lukta på fyra olika t-shirts (Patriks, Magnus, Anders och Martins) och kunna avgöra vilken som var Anders, lyckade pricka rätt på det uppdraget också :-).
Från Annika gick vi sen ner till Flustret för att avsluta kvällen där. Middagen hos Annika och Flustret var egentligen inplanerade sedan länge, så det var Fyrishov och "uppdragen" som blev överraskningen och det var alldeles lagom och helt i min smak. Inte heller blev jag utspökad, mer än att jag fick ha ett knallrosa halsband och armband på mig...tack mina vänner!
Vårt bröllop kommer ju vara väldigt enkelt och anspråkslöst och jag hade inte riktigt räknat med eller förväntat mig att bli möhippad så det här kändes jättebra! Nu är det bara att ta itu med resten av planeringen.

Länge sedan sist

Inser att jag inte har skrivit här på nästan tre månader *skäms lite*. Jag kan ju inte skylla på att det inte händer något, så tråkigt liv har jag ändå inte.
Har varit hemma och varit föräldraledig i nästan en månad nu, det är så himla skönt att spendera dagarna med Axel och bara ta dan som den kommer. Mån till ons försöker vi vara på öppna förskolan på förmiddagarna så att vi kommer iväg och träffar lite andra människor, men tors och fre är det lite svårt att komma på något vettigt att göra. Hittills har jag lyckats spendera några dagar på stan och förra veckan var vi i Finland tillsammans med min mamma för att hälsa på mormor, så det kanske ger sig resten av tiden också.
Vad har hänt med Axel då? Förutom att han bara blir mer och mer underbar för varje dag...som i morse när vi låg inne på sängen i hans rum och mornade oss och jag frågar om jag får en puss och han kryper fram och ger mig en stor blöt puss mitt på munnen...mmm, det är min kille det. Annars så väntar jag fortfarande med stor spänning på att han ska ta sina första frivilliga steg! Nu tycker jag verkligen att det börjar bli dags, han blir ju snart 16 månader! Han går jättebra så länge han har något att hålla sig i, en dockvagn, spetsen på mitt lillfinger m m. Det är ju inte så att han behöver stödet för att hålla balansen utan det är bara tryggheten att hålla i något. Nåja, jag får väl ge mig till tåls ett tag till.
Mitt mål under föräldraledigheten är att jag ska skriva i bloggen minst en gång i veckan, vi får se hur länge jag kan hålla det :-)