Äntligen fredag

Äntligen fredag. Det har varit en lång vecka känns det som, trots att den egentligen har varit kortare än vanligt tack vare att måndagen var en röd dag. Beror nog till stor del att Axel och jag bara har varit hemma nästan hela tiden, vi var bara till öppna förskolan i tisdags. Visserligen har vi varit ute på ett par rejäla långpromenader i det sköna vårvädret istället. Nåja, sköna och sköna, onsdagens promenad till IKEA var riktigt blåsig och lite småkylig.
Nu går Axel mer och mer och han ser så lycklig ut när han stapplar fram, ackompanjerad av sina egna hejarop...underbara lilla kille :-). Dessutom har vi så smått börjat pusha lite mer på honom att han ska äta själv, vilket han hittills inte riktigt har velat göra. Det går lite trögt, men vi får skynda långsamt, tids nog kommer väl han också att lära sig äta. Men en sak som han är riktigt duktig på, det är att lägga pussel. Idag imponerade han på mig stort. Vi hade köpt ett pussel till honom i namnsdagspresent som han fick förra fredagen, men det har legat i sin plast ända fram till idag. Han satt och plockade med bitarna, plockade ur en, satte tillbaka den, plockade ur nästa, satte tillbaka den och så höll han på i några minuter. Jag tänkte testa honom och plockade ur alla (4!) bitarna på en gång och blandade runt dem lite, men det var inga problem för honom. Han satte dit alla bitarna på rätt plats och vände t o m på en bit som var upp och ner. Han fick t o m ner alla bitarna ordentligt i sina hål, något han inte riktigt har kunnat tidigare. En annan sak som imponerade på mig idag var när vi satt och lekte med några klossar. Enligt bvc så ska ett 18-månaders barn kunna stapla 2-3 klossar ovanpå varandra, och då antar jag att det är små kubiska klossar. Axel fick fyra st cylinderformade klossar att stå på varandra utan att de ramlade. Skönt att det finns något han är riktigt tidig med också.
I morgon kommer min mamma ner för att vara barnvakt åt Axel hela dagen. Anders och jag ska flänga runt så mycket vi bara hinner, bl a hoppas jag att vi kan fatta något beslut angående vigselringar så att vi kan beställa de

Påskhälsning

Glad påsk till er alla!
Idag har vi varit ute i stugan i flera timmar. Det var riktigt härligt väder och vi fick en del städat på tomten. Vi var väldigt dåliga i höstas på att räfsa upp gamla löv och klippa ner vissna blommor och buskar och det straffar sig nu. Tyvärr hann jag inte gräva om landet som jag hade planerat, men vi klippte iaf ner en hel del buskar och ansade hallonbuskarna riktigt ordentligt. Hoppas vi kan åka dit nästa helg också för att fortsätta. Det känns alltid lite motigt innan man har kommit iväg för man vet att det alltid är en massa jobb, men så fort man kommer dit så önskar man bara att man inte behövde ha så bråttom hem.
Den största händelsen är ändå att Axel har börjat gå lite. I tisdags kväll gick han flera gånger mellan Anders och mig och han var jättemallig. I onsdags åkte Axel och jag upp till min mamma och den dan hade vi så mycket annat för oss, så det blev inte så mycket tillfälle att öva gåendet. Men igår så gick han flera gånger ganska så långa sträckor, och ibland släppte han det han höll sig i självmant för att gå till mig. Stora killen! Dessutom har han namnsdag idag, men förutom ett litet paket till frukosten så har vi inte firat det något mer.

Nedräkningen har börjat

Nu finns det nästan ingen återvändo längre även om det fortfarande känns väldigt overkligt. Om 58 dagar är jag Fru Thornberg...hua det låter väldigt främmande och framför allt skrämmande. I lördags så hade Anna bjudit in sig själv på fika eftersom hon hade ett par timmar att slå ihjäl innan vi skulle vara hos Annika och hon inte har varit hemma hos oss sedan vi flyttade. Strax innan Anna skulle komma tyckte jag att jag såg Annika skynda fram inne på vår gård och jag hann tänka tanken att hon var på väg för att möta upp övriga vänner inför en ev möhippa. Nåja, Anna dök upp och hon hade Annika med sig, men sen var de inga fler så jag tänkte inte så mycket mer på det. De kom in och gick husesyn och jag började fixa fika, då dyker dessutom Maria upp...hmmm. Det visade sig att de hade kommit för att hämta mig och jag fick packa en väska innan vi gav oss iväg. I väskan skulle jag ha ombyte till kvällen plus baddräkt och handduk. Sedan körde de iväg med mig till Fyrishov där vi hade ett par riktigt trevliga timmar i äventyrsbadet/relaxen. Vattenrutschbanan var lite läskig de första gångerna, speciellt i kurvorna där jag tyckte att jag hamnade så långt upp på kanten, men sen var det kul. Efter Fyrishov for vi hem till Annika där det serverades en supergod trerättersmiddag, med de obligatoriska "möhippeuppdragen". Anders hade fått svara på en del frågor om oss och sen skulle jag gissa hur han hade svarat, klarade mig nog riktigt bra där om jag får säga det själv. Det andra uppdraget bestod i att, med ögonbindel, lukta på fyra olika t-shirts (Patriks, Magnus, Anders och Martins) och kunna avgöra vilken som var Anders, lyckade pricka rätt på det uppdraget också :-).
Från Annika gick vi sen ner till Flustret för att avsluta kvällen där. Middagen hos Annika och Flustret var egentligen inplanerade sedan länge, så det var Fyrishov och "uppdragen" som blev överraskningen och det var alldeles lagom och helt i min smak. Inte heller blev jag utspökad, mer än att jag fick ha ett knallrosa halsband och armband på mig...tack mina vänner!
Vårt bröllop kommer ju vara väldigt enkelt och anspråkslöst och jag hade inte riktigt räknat med eller förväntat mig att bli möhippad så det här kändes jättebra! Nu är det bara att ta itu med resten av planeringen.